Ett liv utan tv

(Januari)
Vi har ingen tv i huset. Eller ja... vi har en jäkla stor en men ingen boxtjofräs som behövs för att få in kanalerna. Vi har en gammal hederlig antenn på taket och en parabol men utan boxtjofräs är båda värdelösa. I ett hus där det finns oändliga möjligheter att måla om, fixa och inreda finns inte samma tv-behov som i en 1:a i Frölunda. De få gånger som vi har behövt underhållas har vi sett på film eller någon av de dvd-boxar med tv-serier som jag samlat på mig och en gång när vi åkte till pizzerian valde vi att sitta där och äta istället för hemma. Bara för att dom hade en tv med fjärrkontroll...

Det tog ungefär tre månader innan jag tog mig tid att sitta ner i soffan och verkligen sakna det som man hatat så innerligt innan: att tråkzappa fram något värt att titta på.
Det tog nästan fyra innan jag fick ett panikanfall (Kalle Anka kl 15), vilket löstes med en tidigare inspelning som "någon" norpat från nätet.
Det tog fem innan vi kopplade in marknätboxtjofräsen som pappa gett oss en bra bit innan jul så man kan se kanal 1, 2, 4, 6 och nån mer. Vi får in fyran och sexan... Hjälpligt.

Och det räcker. Jag är redan innerligt trött på reklampauserna som hamras in i min hjärna en gång i kvarten.