Vårt sätt...

(Augusti 2012)
Jag växte upp på landet i en slags Bullerby-saga. Efter 16 vuxna år i Göteborg
ville jag tillbaka till naturen. Det är svårt att reda sig själv på det sätt vi
nu har planerat vår framtid när man har asfalt och dygnet runt-öppet OK i
närheten. Tanken med att bo mitt i skogen har för oss hela tiden varit att kunna
göra sig fri från det samhälle vi skapat idag. Kunna ställa sig utanför, kliva ur
ekorrhjulet och få sätta våra egna villkor så långt svenska staten tillåter.
Att så långt det är möjligt bli självförsörjande och när den gränsen är nådd:
använda sig av lokala hantverkare och leverantörer.

Det handlar inte om att man ska sitta på jordgolv och gnaga rovor utan att jag
hellre tar cykeln till den lokala mjölk- och köttbonden än tar bilen till ICA och
samtidigt kör bonden i botten ekonomiskt. Arlas skrattretande mjölkersättningar är
ett bra exempel på fel i samhället som jag ser det. Att kanske kunna ge stat och
samhälle en rejäl rosa känga upp i röven för att vi tycker det är lite nog nu.
Självklart är det önskemålet enklare med ett hus och trädgård på landet än med en
lägenhet i stan, annat inbillar jag mig inte. Det handlar inte heller om att gå
runt och demonstrera i flanellskjorta, för så länge vi är beroende av el, äger
bilar och måste ha en postlåda är man liksom med i den där karusellen, men vi vill sitta
på enhörningen och inte i tekoppen.

Så det här är vårt sätt och vill du följa med på resan och se hur vi
sköter oss är du välkommen att läsa, ha åsikter, eller komma med egna idéer.
Så nu kör vi! =)